Visste du om att vi har två olika sorters försvar i vårt immunsystem? Det första, medfödda och det adaptiva immunförsvaret är förprogrammerat att känna igen virus eller bakterier och att angripa dessa, så snart de tränger in i kroppen. Det förvärvade immunförsvaret reagerar däremot inte direkt kroppen angrips, utan behöver lite tid att mobilisera sig. Men det kan i gengäld minnas fienden och ha ett effektivt försvar redo vid nästa möte. Vi tar en djupdykning. Välkommen med!

Inlägget innehåller köplänkar till Clearlife

Lyssna på avsnittet!

VI HAR EN NY HUVUDSPONSOR!

Vi är mycket glada att presentera Clearlife som vår huvudsponsor. De säljer massor av härliga produkter för en god hälsa och en hållbar värld. För varje order som läggs planterar dem bland annat ett nytt träd.

Snart brandar Clearlife om till Glimja, mer info om detta kommer inom kort!

 

TIPS PÅ PRODUKTER

Missa inte veckans erbjudanden och kampanjer hos Clearlife 

 

Två olika sorters försvar från immunsystemet

”Soldaterna” utgörs av vita blodkroppar, som alla bildas utifrån samma stamceller i benmärgen, men som delas upp i två kategorier:

1. Det medfödda immunförsvaret är förprogrammerat att känna igen generella drag hos exempelvis virus eller bakterier och angripa dessa, så snart de tränger in i kroppen.
2. Det förvärvade immunförsvaret reagerar däremot inte första gången kroppen angrips. Det kan i gengäld minnas fienden och ha ett effektivt försvar redo vid nästa möte. 

Vacciner fungerar bland annat genom att aktivera den andra delen av immunförsvaret. Det ospecifika eller nativa immunsystemet producerar och separerar vita blodceller, medan det specifika eller adaptiva gångar upp och processar antigener.

Det nativa, medfödda, ospecifika immunförsvaret

Det nativa immunförsvaret kallas också medfött immunförsvar därför att människan föds med det. Det är kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt, utan extra förberedelser. Det utgörs av makrofager, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Om du äter något främmande är det dessa som bestämmer huruvida de ska varna nästa (adapativa) försvaret eller inte.

 

Yttre försvaret

Ibland räknas även passiva försvarsmekanismer till det ospecifika immunförsvaret. 

• Huden är en mycket ogästvänlig miljö. 
• Saltsyran i magsäcken med lågt pH samt olika typer av nedbrytande enzym .
• Slemhinnor och luftvägarnas flimmerhår (cilier).

 

Mandlarna fångar virus och bakterier

Mandlarna är kroppens yttersta försvar mot virus och bakterier. Mandlarna skyddar oss bland annat genom att producera vita blodkroppar (T-celler) som hjälper kroppen med att bekämpa sjukdomar.

 

Adenoiden

Det här organet börjar i botten på näshålan och smälter in med halsen. Den är större under barndomen och blir sedan mindre med åldern. Adenoiden sväller upp när den blir infekterad.

 

Lymfkörtlarna

Lymfkörtlarna hör till vårt immunsystem. och är små, runda knutor som vi har på flera ställen i kroppen. De kopplar samman alla lymfkärl, och deras jobb är att filtrera ut främmande partiklar, vilket innebär att de spelar en stor roll immunsystemets funktion.

Lyssna på 043. Älska ditt lymfsystem

 

Brässen/thymus

Det är en sorts körtel i immunförsvaret.  Det är här kroppens T-celler mognar. Brässen är lokaliserad direkt under bröstbenet, mellan lungorna. 

 

Benmärg

Detta är en typ av vävnad som finns inuti vissa av våra längre ben, bröstbenet, ryggkotor, skallen, höftbenet och axlarna. Den består av stamceller. Vår kropp använder den för att skilja på våra immunceller, speciellt B-celler.

 

Mjälten

Det här organet hör också till det lymfatiska systemet.  Den är lokaliserat i den övre-vänstra delen av magen och är ansvarig för:

• Att filtrera vårt blod
• Göra sig av med gamla röda blodkroppar
• Fånga upp antigener i vårt blod

Peyers plack

Detta är lokaliserat i tarmarna. De är grupper av lymfatisk vävnad som täcker hela insidan av tunntarmen och identifierar antigener i din mat.

 

Interstitium

Forskare har hittat ett helt nytt organ dolt bakom lungor, tarmar och blodådror. Interstitium är ett slags bindvävnad, som finns överallt i din kropp och fungerar som en slags stötdämpare, som drar ihop sig och utvidgas, så att organen inte kolliderar och slits mot varandra. Vävnaden ser också ut att vara nära förknippad med kroppens lymfknutor, vilket betyder att sjukdomar kanske kan spridas i hela kroppen genom detta system.

Därför är den nya organkandidaten en möjlig väg för cancer att spridas. Det betyder att forskarna kan ha upptäckt ett av de farligaste vapen som cancern besitter och därmed har också en ny väg att gå för att bekämpa sjukdomen.

Interstitium är dock ännu inte officiellt erkänt som ett nytt organ.

 

Icke lymfatiska organ

Det finns också icke-lymfatiska komponenter i immunsystemet som är kända som antikroppar. 

De deltar också i att få immunsystemet att fungera, och de kan finnas i vår:

• Matsmältnings- och andningsutsöndringar
• Salivkörtlar
• Tårkanaler
• Bröstkörtlar
• Slemhinnor

 

Det specifika, adaptiva immunförsvaret

Detta försvar i människokroppen sköts av B- och T-lymfocyterna. De är vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av virus på ett effektivt sätt. Ett fullgjort svar kan ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt eliminera virusinfektionen.

T-celler kommer från benmärgen. Sedan flyttar de sig till brässen bakom bröstbenet, mognar och ”tränas”  (thymus, därav namnet T-cell). Kan ta dagar och till och med veckor tills det är aktiverat!

Det finns olika sorter av T-lymfocyter: T-hjälparcell, mördar-T-cell och minnes-T-cell (regulatorer).

• Th1 hjälper övriga immunförsvaret mot framförallt virusangrepp.
• Th2 hjälper övriga immunförsvaret mot bakterier, parasiter och allergener.

Th1 dominant har ofta autoimmunitet (sköldkörtelsjukdom, struma, reuma, inflammatorisk tarmsjukdomar såsom ulcerös kolit). Th2 dominant har ofta allergier (pollen och eksem). Kolla bakåt i släkten för att se vilken dominans som finns.

1. Lymfocyter i cirkulationssystemet och lymfknutor exponeras för främmande antigen via antigenpresenterande celler (dendritiska celler, makrofager eller B-celler). 
2. Den B-cell som exponeras för antigenet och har specificitet för det påbörjar celldelning. 
3. Inom loppet av dygn finns en mängd lymfocyter som alla har förmåga att binda och producera antikroppar mot det främmande antigenet.

 

Summering

Immunsystemet är alltså komplicerat. 

Vilka celler som spelar roll och vilket immunförsvar vi kommer att ha beror på typen av hot. Immunförsvarets övergripande arbete är hyfsat enkelt: att försvara oss från det dagliga bombardemanget av antigener och hjälpa oss att hålla oss vid god hälsa.

 

Tobiasregistret

Här anmäler du dig till Tobiasregistret

 

 

NÄSTA VECKAS AVSNITT

Vi tar upp det mycket efterfrågade ämnet Våra skönhetsrutiner.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM

Följ oss på Instagram för massor av inspiration.

LÄMNA RECENSION I ITUNES

Här hittar du oss på iTunes!