Warning: A non-numeric value encountered in /home/carrotli/public_html/fannyochila.com/wp-content/themes/Divi/functions.php on line 5467

Tar du med dig egna kassar till butiken när du handlar, eller köper du nya kassar av plast varje gång? Vilka plaster ska man undvika och vilka är bättre? Vad använder man istället? Vi reder ut märkningar och massa annat i dagens avsnitt.  

Inlägget innehåller köplänkar till Jordklok.

Lyssna på avsnittet!

 

I bara Europa slängdes över 8 miljarder plastkassar i soporna varje år enligt siffror från 2016. 

När dessa förbränns orsakar de enorma miljöskador eftersom plast innehåller en rad farliga ämnen. Trots att det inte finns något förbud i Sverige så finns det saker du själv kan göra redan nu för att minska miljöpåverkan. En så enkel sak som att ta med sig egna kassar till affären är en bra åtgärd. Ofta har vi en låda fullproppad med gamla plastkassar hemma, så välj att ta av dessa istället för att köpa nya i affären. Du kan också köpa eller sy egna tygkassar. Dessa har fördelarna att de både är snyggare och mer hållbara än vanliga plastkassar.

I slutet av december 2018 röstade EU för motionen att vissa typer av engångsartiklar tillverkade av plast ska förbjudas. 

Produkter som inte längre kommer att vara tillåtna att tillverka är:

  • Bestick av plast
  • Sugrör
  • Tops
  • Tallrikar av plast
  • Ballonger
  • Fiskeredskap
  • Filter på cigaretter av plast

 

Man har beräknat att 85 % av alla föroreningar på stränderna inom Europa kommer från dessa typer av plastartiklar. Att politiker äntligen börjar ta fasta på plastbantningen är en vinst för alla på vår planet.

 

Vad är ftalater?

PVC är i sin rena form ett fast material, men med hjälp av olika typer av mjukmedel kan man göra materialet flexibelt. Dessa mjukmedel är oftast så kallade ftalater och dessa är kraftigt reglerade inom EU. Vissa ftalater har konstaterats vara hormonstörande och därför är de förbjudna inom EU. 

Det finns en REACH-förordning inom EU som reglerar användningen av ftalater och man listar även särskilt farliga ftalater. Listan uppdateras kontinuerligt och tillverkare av PVC förhindras därmed att använda dessa.

 

Användningsområden för PVC

PVC används inom många branscher, exempelvis:

  • Bilindustrin
  • Elindustrin
  • Byggbranschen
  • Möbelindustrin

 

Eftersom PVC är ett slitstarkt material som dessutom är vattentätt finns det få material som kan mäta sig med det. Inom byggbranschen används det i form av presenningar, vinylgolv och plaströr. Möbel- och bilindustrin använder det i form av konstläder.

I och med att det är så pass reglerat inom EU gäller det för konsumenten att leta efter REACH-symbolen. Om tillverkare av möbeln uppger att det endast är PVC som omfattas av REACH som används så kan du känna dig trygg med ditt köp och användande.

 

Polypropenplast är ofarligt

Polypropen (PP) är en ofarlig plast som är livsmedelsgodkänd. PP-plast är en vanlig termoplast som är lätt men samtidigt hållfast. PP-plast kan sammanfogas, färgas och vakuumformas. Plasten har därför många användningsområden som inte går att ersätta med något annat.

Användningsområden för PP

PP används inom flertalet områden, exempelvis:

  • Tandvården
  • Leksaker
  • Förpackningar
  • Köksutrustning

Vid Danderyds sjukhus genomförs vissa former av tandreglering i Stockholm med hjälp av skenor tillverkade av PP-plast. Många plastbunkar du använder i köket är garanterat även de gjorda av PP. Matlådor är även bra exempel på PP-plast eftersom PP går att köra både i mikron och maskindiskas.

 

Nya förbud mot plaster kommer inom EU

I slutet av december 2018 röstade EU för motionen att vissa typer av engångsartiklar tillverkade av plast ska förbjudas. Produkter som inte längre kommer att vara tillåtna att tillverka är:

  • Bestick av plast
  • Sugrör
  • Tops
  • Tallrikar av plast
  • Ballonger
  • Fiskeredskap
  • Filter på cigaretter av plast

 

Man har beräknat att 85 % av alla föroreningar på stränderna inom Europa kommer från dessa typer av plastartiklar. Att politiker äntligen börjar ta fasta på plastbantningen är en vinst för alla på vår planet.

 

 

PLAST & PLASTBANTNING

 

Att plastbanta betyder att man försöker använda andra material än plast hemma och undviker att köpa produkter som är gjorda av plast eller innehåller mycket plast. Man vill undvika de kemikalier som följer med plasten och som kan ställa till med bekymmer för vår hälsa, men också för vår miljö. Undvik plast i hemmet i allmänhet och i köket i synnerhet!

 

VAD ÄR PLAST?

Livsmedelsverkets beskrivning av plast är att plastmaterial oftast består av en så kallad polymer samt olika tillsatser. En polymer är uppbyggd av en lång kedja av likadana molekyler, monomerer, till exempel eten, vinylklorid eller styren. 

Tillsatserna, till exempel mjukgörare, stabilisatorer, antistatmedel och färgämnen, används för att påverka plastens egenskaper. Tillsatser används också i plasten för att underlätta vid själva framställningen. Eftersom nästan all plast är tillverkad av fossil olja är det viktigt att lämna dem till återvinning för att spara energi och råvaror.

 

NÅGRA KEMIKALIER ATT UNDVIKA

BPA

Bisfenol A (BPA) är till exempel en fettlöslig och östrogenhärmande substans som finns på insidan av konservburkar, PET-flaskor för läsk och andra drycker och i många plastföremål som ska tåla värme, till exempel nappflaskor och lunchlådor.

Studier har visat att Bisfenol A kan innebära en påverkan på beteende, reproduktion och hjärnans utveckling samt även risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes och cancer.

En annan studie visar att exponering för BPA ökar risken för förträngningar i blodkärlen, vilket kan leda till en hjärtattack.

FTALATER

Ftalater är vanliga plastmjukgörare som också är hormonstörande och som kan ge upphov till bland annat astma och allergi.

En studie av spädbarn i Värmland visar att ftalater från PVC-golv tas upp i kroppen enligt Karlstads universitet. Studien visar att barnen kan få i sig mjukgörande ämnen genom födan, men också via inandning och genom huden.

MELAMIN

Melamin används bland annat för att göra plaster hårdare. Porslin gjort av melamin har blivit populärt bland barnfamiljer eftersom det är hållbart och inte går sönder. Men ny forskning visar att melamin läcker ut ur melaminporslin vid höga temperaturer. Om du till exempel äter en varm soppa i melaminporslin får du i dig nästan sju gånger mer melamin än om du äter ur keramiskt porslin. Även sura livsmedel gör att melamin läcker ut i maten eller drycken.

Enligt forskarna har tidigare studier påvisat en ökad risk för njursten hos såväl vuxna som barn vid intag av melamin. I studier på djur har man funnit en ökad risk för njursten, njurskada och cancer.

Vid provtagningar har det även påträffats för höga halter av formaldehyd i melaminporslin. Formaldehyd är cancerframkallade och kan ge allergier.

 

PLASTMÄRKNINGSGUIDE FÖR ATT UNDVIKA VÄRSTINGARNA

Plastmärkningsguiden hjälper dig att sortera ut de allra sämsta plasterna från ditt hem i allmänhet och från ditt kök i synnerhet. De ”bästa” plastsorterna är 2, 5 och eventuellt PLA Majs Flaskor. (PLA = polylactide, är en majs-baserad kåda tillverkad av NatureWorks.) Försök åtminstone att undvika plastprodukter med siffrorna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.

1: PET – Polyetentereftalat

PET, polyeteneterftalat, används ofta i returflaskor och är slitstark och tålig.

Används huvudsakligen:

  • i olika flaskor för drycker
  • i behållare för flytande livsmedel
  • i mikro- och ugnsförpackningar
  • i förpackningar till munvatten, jordnötssmör, dressing, oljor och grönsaker
  • i kläder, men kallas då polyester

Det finns en risk för läckage av hormonstörande ftalater. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor. Vid tillverkningen finns även cancerrisk.

Riskbedömning: Mellanlåg risk.

2: PE-HD – Polyetylen med hög densitet

Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4). Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • oljor och fett
  • mjölk, yoghurt, smör
  • juice
  • flingor
  • blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel
  • schampo
  • skärp, shoppingväskor
  • motorolja

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.

3: PVC – Polyvinylklorid

Undvik helst produkter av PVC, polyvinylklorid. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater som kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under produktens hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • kött
  • frukt, grönsaker
  • vattenflaskor och andra drycker
  • fönsterputs, rengöringsmedel
  • schampo
  • matolja
  • medicinsk utrustning
  • ytterväggar, fönster och rörledningar

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare.

4: PE-LD – Polyetylen med låg densitet

Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den. Polyetenplast med låg densitet är mjukare än polyetenplast med hög densitet.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • shoppingväskor, plastpåsar
  • klämflaskor för livsmedel
  • bröd
  • fryst mat
  • kläder
  • möbler och mattor

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.

5: PP – Polypropen

Polypropylen innebär inga kända miljörisker. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma eftersom polypropen tål höga temperaturer..

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • färdigmat som värms i mikrovågsugn
  • brödförpackningar
  • yoghurtbehållare
  • sirapsflaskor, ketchupflaskor
  • sugrör
  • medicinflaskor
  • burkar och mikrovågsförpackningar

Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.

6: PS – Polystyren

Undvik helst polystyren. Det är en ganska hård plast som tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • leksaker
  • köksmaskiner
  • datorer
  • yoghurtburkar
  • i engångsserviser
  • yoghurtförpackningar
  • engångsburkar för sallader och liknande
  • i cellplast, exempelvis i köttråg i mataffären

Den används i ”uppblåst” expanderad form, som cellplast eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt.

7: O* Diverse plast

Övriga plaster har hamnat under siffran 7. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Undvik helst produkter som är märkta med 7, framförallt produkter som används för mat.

Används huvudsakligen i förpackningar för:

  • CD-fodral och DVD-skivor
  • nappflaskor
  • matlådor
  • köksredskap såsom stekspadar, slevar, pastaredskap och vispar
  • vatten-, läsk- och sportflaskor
  • solglasögon
  • iPod
  • datorer
  • skyltar
  • displayer

Siffran 7 finns bland annat på:

  • Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig, hård och glasklar plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme och är vanlig i exempelvis tillbringare.
    • Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. I EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
  • Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta stekspadar och slevar som ska tåla temperaturer upp emot 200°C.
    • Nylon är en annan polyamidplast.
  • ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare.
  • OBS! I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker.

Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt.

 

BYT TILL BÄTTRE MATERIAL!

TEXTILIER AV NATURMATERIAL

Vi handlar till exempel nu för tiden bara kläder gjorda av naturmaterial såsom ekologisk bomull, ylle, linne, siden, hampa och viskos. Resårer och sådant kan förstås bestå av gummi eller sånt, men det som ligger mot huden ska definitivt vara av naturmaterial.

Här kommer tipset som Fanny tipsar om, nätkassarna, den stjärnmönstrade (verkar inte vara kvar i sortimentet?) och den ”vanliga” i Gotsmärkt, eko bomull.

BLI MEDVETEN KONSUMENT!

Plast är något vi tror att alla vill undvika när man inser vilken miljö- och hälsobov den faktiskt är. Men det är kanske lite svårt att gå från 0-100. Så då kan det kan vara lönt att sätta sig in i vilka plaster vi har att göra med i plastdjungeln.

Det är svårt att med blotta ögat avgöra vilken plasttyp ett materialet består av, men med hjälp av plastsymbolerna kan vi lättare välja bort de farligaste plasterna. Tyvärr finns det inget krav inom EU att märka plastmaterial, vilket gör att väldigt många förpackningar saknar dessa symboler.

Kom dock ihåg: Använd aldrig plastförpackningar till annat än det de är avsedda för! En flaska vatten ska till exempel återvinnas i en pantstation, inte användas som saftflaska på picknick. Samma sak gäller glassburkar som inte ska återanvändas som matlådor och definitivt inte upphettas i mikro då det finns risk att plastmaterialet går över i maten. Var extra noga med plast som hettas upp eller kommer i kontakt med varm mat! Om fler konsumenter är uppmärksamma, ifrågasätter och ställer frågor om de farliga plasterna är det möjligt att få bort dem från marknaden.

 

NÅGRA ENKLA STEG:

  1. Förvara i kärl av glas, keramik eller rostfritt stål.
  2. Värm mat i kärl av glas eller keramik i ugn eller på spisplatta.
  3. Undvik att äta mat från konservburkar.
  4. Köp kläder och textilier i naturmaterial, helst ekologiska.
  5. Undvik plastföremål med symbolerna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.

Jag brukar köpa mina vattenflaskor av märken som Pura eller Kleen Kanteen från Ekosoppi i Vasa. Glaskärl och kastruller i rostfritt stål och gjutjärn hittar man i de flesta livsmedelsbutiker.

 

NÄSTA VECKAS AVSNITT

Nästa vecka träffar vi vår fantastiska gäst Jonas Alwin från Fysiolabbet, MISSA INTE!

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM

Följ oss på Instagram för massor av inspiration.

LÄMNA RECENSION I ITUNES

Här hittar du oss på iTunes!