Warning: A non-numeric value encountered in /home/carrotli/public_html/fannyochila.com/wp-content/themes/Divi/functions.php on line 5467

Tallriksmodellen. Vad tycker vi egentligen om denna modell? Och vad i hela friden är kostcirkeln och matpyramiden och vad skiljer dessa mellan varandra? Vi försöker bena ut allt detta i veckans avsnitt.

Inlägget innehåller köplänkar till Bodystore

Lyssna på avsnittet!

TIPS PÅ PRODUKTER

Missa inte veckans erbjudanden och kampanjer hos Bodystore Dessa produkter tycker vi är extra toppen den här veckan:

 

 

Sammanfattande tips/lista

1. Vad är tallriksmodellen?

Det var 1976 som Britt-Marie Dahlin, nutritionist och hushållslärare som då jobbade på Scan, kläckte idén till tallriksmodellen.

– På den tiden åt folk falukorv med stuvade makaroner. Grönsaker ansågs vara kaninmat. Det gick inte att försvara näringsmässigt och vi tyckte att köttet måste vara en del av en sund helhet.

Hon delade in fatet i tre lika stora fält som representerade:

  • ** Uppbyggnad:** protein i kött, fisk eller bönor.
  • ** Underhåll:** frukt, grönsaker och rotfrukter rika på vitaminer och mineraler.
  • ** Energi:** potatis, bröd, ris och pasta.

– Idén är att man tänker i tre delar. Man kan planera sina inköp efter den, det går inte med en pyramid.

Det hela blev en bred informationskampanj från Scan med affischer som spreds i landets storkök och beställdes av hushållslärare och i dag är modellen en institution. Utrymmet för energität mat på tallriken växte 1989 då Hälsomålet vid Huddinge sjukhus krympte den nedre proteinrika tredjedelen så att indelningen på tallriken uttalat kom att likna ett ”fredsmärke”. Att utrymmet till höger för grönsaker då ökade, var väl i sin ordning, men inte att tomrummet som uppstod till vänster fylldes med mer potatis. Tre år senare, 1992, förde Livsmedelsverket fram den lite mer potatisstinna versionen av tallriksmodellen som ett officiellt pedagogiskt instrument.

En fråga vi fick var: Varför är den inte uppdaterad sedan 70-talet? Och detta är alltså fel! 2016 uppdaterades livsmedelsverket sina råd till en mer modern syn. 

 

Den moderna tallriksmodellen kommer i två olika versioner 

En anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och därmed har ett mindre behov av energi.

 

 

Men hur ser rekommendationerna för rörelse ut? JO, de ser ut såhär:

Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av t.ex. promenader och cykling.

För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet rekommenderas att:

 

  • Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan (2,5 h). Intensiteten bör vara minst måttlig. 
  • Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 (1,25 h) minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.
  • Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
  • Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20 – 30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa.
  • Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera.
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.

 

Fråga: Vad är skillnaden mellan tallriksmodellen och kostcirkeln?

Den första svenska modellen för indelning av livsmedlen i olika grupper utarbetades av Statens institut för folkhälsa på 60-talet. Den bestod av samma sju livsmedelsgrupper som idag och kallades för kostcirkeln. Den har reviderats vid ett par tillfällen, placeringen av grupperna ändrades 1979 och 1991 ändrades namnet till matcirkeln.

 

Matcirkelns delar

(Källa livsmedelsverket)
Om man varje dag äter något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får man en bra variation av näringsämnen.

  • Frukt och bär
  • Grönsaker
  • Potatis och rotfrukter
  • Bröd, flingor, gryn, pasta och ris
  • Matfett
  • Mjölk och ost
  • Kött, fisk och ägg

 

Frukt och bär

innehåller mycket vitaminer och fibrer. De olika färgerna kommer från antioxidanter som är skyddande ämnen. Därför är det inte bara vackert utan också bra för hälsan att äta färgglatt. Med tanke på miljön är det smart att välja frukt efter säsong och gärna sådana som odlas på nära håll – tropiska frukter har oftast flugits hit.

Grönsaker

innehåller fibrer och många vitaminer som till exempel folat, vitamin C och karoten som i kroppen kan omvandlas till vitamin A. Torkade ärtor, linser och bönor innehåller även protein. Grönsaker är rika på fibrer, som har olika positiva effekter i kroppen. Fibrer håller magen igång och kan hjälpa till att hålla vikten. För näringsvärdet spelar det inte så stor roll om man äter färska eller frysta grönsaker.

Grova grönsaker som till exempel lök, broccoli och vitkål är miljösmarta val – de har lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och de kan lagras längre. Torkade ärtor, linser och bönor kan lagras länge och är bra miljöval.

Potatis och rotfrukter

är källa till vitamin C, vitamin B6, kalium, karoten och fibrer. Potatis och rotfrukter kan användas på många olika sätt, kokta, grillade, stekta, i gratänger, som mos och i grytor. Odling av potatis och rotfrukter har liten miljöpåverkan och de är tåliga livsmedel som kan lagras länge.

Bröd, flingor, gryn, pasta och ris

innehåller fibrer, vitaminer och mineraler. I fullkorn siktas inga delar av sädeskornet bort utan även groddar och kli tas tillvara, vilket gör fullkornsprodukterna mer näringsrika än de siktade sorterna. I fullkorn finns fibrer, järn, folat, antioxidanter och andra skyddande ämnen. Fullkorn kan också hjälpa till att hålla vikten eftersom fibrerna mättar bra. Bröd bakat på fullkorn är en viktig källa till järn och protein. Spannmålsbaserade livsmedel som bröd, gryn och pasta är miljö- och klimatsmarta val. Ris är ett undantag som är mer klimatpåverkande än andra spannmål.

Matfett

innehåller fleromättat, enkelomättat och mättat fett i olika proportioner. I matfett finns också vitaminerna A, D och E. Olja innehåller omättade fetter som är nödvändiga för hälsan och bidrar till en bra sammansättning av blodfetterna. I rapsolja finns bland annat omättat omega-3-fett som kroppen inte kan bilda själv. Smör, palmolja och kokosolja innehåller mest mättat fett. För miljön är palmolja sämst. Kokosolja och smör är mer miljöpåverkande än rapsolja och olivolja.

Mjölk och ost

ger många vitaminer och mineraler, till exempel kalcium som bland annat behövs för skelettet och tänderna. En skiva ost ger ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk. De magra sorterna av ost, mjölk, fil och yoghurt innehåller lika mycket vitaminer och mineraler, men mindre fett. Mejeriprodukter påverkar klimat och miljö mer än vad vegetabiliska livsmedel gör.

Kött, fisk och ägg

är näringstäta livsmedel. De är rika på vitaminer, mineraler och protein. Vitamin B12 finns enbart i animaliska livsmedel.

Ägg är en bra källa till jod, selen och samtliga fettlösliga vitaminer.

Fisk är särskilt rik på selen, jod och vitamin D. Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är vår viktigaste källa. Feta fiskar som sill, lax och makrill är våra enda källor till viktiga fleromättade fetter. Eftersom näringsinnehållet varierar mellan olika fiskarter är det bra att äta flera olika sorters fisk.

Kött är vår bästa källa till järn och är även rikt på andra viktiga mineraler och vitaminer. Kött och fisk är de livsmedel som har störst miljöpåverkan.

 

Fråga: Vad är skillnaden mellan tallriksmodellen och matpyramiden?

För att få hjälp att navigera i matdjungeln finns det numera en matpyramid, en läcker sak som verkligen inspirerar till att äta hälsosamt och som bygger på den samlade kostforskningen. Dietisten Sara Ask säger att det är en modernare variant av den pyramid som fanns för många år sedan, och att den nu framför allt vilar på en bas av fysisk aktivitet. Men att det som är konstaterat hälsosam mat inte har förändrats så mycket i grunden.

https://www.ruokavirasto.fi

 

Hur vi ser på tallriksmodellen?

Okej, men först, hur ser innehållet ut i dessa delar? 

Tallriksmodellen består av tre delar:

  • Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.
  • Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större.
  • Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Tallriksmodellen visar proportionerna mellan de tre delarna. Modellen säger ingenting om hur mycket som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehov. Fettet har inte ens en egen tårtbit, utan är helt utesluten ut den visuella modellen.

 

Borde kritiken istället handla om matcirkeln?

De rekommenderar mycket raffinerade kolhydrater som pasta, couscous och liknande, vilket kanske inte är det bästa för hälsan. Margarin, vita gifterna… 

Kritik – Är kritiken befogad?

Själva modellen tallriksmodellen är i grunden bra, och speciellt när man uppdaterade utifrån fysisk aktivitet. Vi ställer oss frågan hur många som faktiskt använder sig av modellen i sin vardag, tror att “korv och makaroner”-tänket är väldigt vanligt, och att få fortfarande äter tillräckligt mycket, och varierat med grönsaker. Skulle människor äta sig mätta på grönsaker och inte snabba kolhydrater skulle förmodligen problemet med övervikt se helt annorlunda ut. 

Hur skulle vi korrigera den?

  • Vita gifterna bort
  • Lägga till bra fetter
  • Ännu mer blad och örter
  • Näringsrika kryddor
  • Skillnad på kalorier och kalorier, även stor skillnad på näringstätheten och kvaliteten på grönsakerna. 

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM

Följ oss på Instagram för massor av inspiration.

LÄMNA RECENSION I ITUNES

Här hittar du oss på iTunes!